2025-06-02
Jag sken upp som en sol när jag öppnade diskmaskinen och ropade med euforisk röst till Mio.
- Men ååååh, älskling tack! Är det en morsdagpresent en vecka försenat?
- Vad fan jiddrar du om, mumlade Mio tillbaka ifrån sängen i sitt rum.
- Den nya diskmaskinen! Den är jättefin och ser exakt ut som den förra vi hade. Var har du hittat den någonstans? Den måste ha varit jättedyr!
- Vad snackar om? frågade Mio igen med sömndrucken röst.
- Ja, alltså jag har aldrig sett en sån här modern diskmaskin som äter äggskal och räkskal förut! Det är ju helt magiskt! Vilken briljant idé. Har den en avfallskvarn inbyggd i botten eller hur funkar den?
Jag fick inget mer svar ifrån sovrummet. Jag övervägde att be honom om att ge mig adressen till hemsidan, för kanske hade de även någon bra modell på väckarklockor till tonåringar som kunde väcka dem före 14:30 på helgerna och bära ut dem ur rummet tillsammans med disken? Nej, han var allt omtänksam min älskade son och det var så fint av honom att han tog lite extra ansvar här hemma nu när han hade blivit äldre!
Jag gick bort till skafferiet och öppnade dörren för att se om det fanns några tapas kvar i skåpet som vi kunde ha ikväll. Dessvärre insåg jag då att den enda avfallskvarnen vi hade i hemmet nog låg och halvsov inne i Mios rum uppe i våningssängen. Äsch, tänkte jag. Vad gör väl lite tapas när man har fräsiga LCHF-frallor i frysen! De är ju så goda naturella. Utöver alla skills som Mio hade utvecklat när det gällde städning, hade jag även förstått att min son nu också hade utvecklat ett helt nytt språk!
- - Kolla morsan! Han flexar med sin moppe! hade Mio ropat imponerat medan han tryckte upp en TikTok-video i ansiktet på mig.
Att flexa betydde att man plockade ut tid på sin timbank på jobbet, hade jag såklart full koll på, men vad hans moppe hade med saken att göra kunde
jag inte förstå? Menade han kanske att moppen var så långsam att han
kom för sent till skolan och fick minustid på flexen? När nästa intressanta video visade en kille som
”flexade med sina muskler” gick min teori inte riktigt ihop sig, utan jag blev
varse att det nu fanns ett nytt ord som ersatte begreppet ”flasha”. Jag frågade
Mio om man hade döpt om det stora nätverket till ”Flexback” men fick
tyvärr inget svar. (Så länge han kunde stava till "ficklampa" på engelska utan att fippla till det med vokalerna, så skulle han nog klara sig utan några större missförstånd.)
När han kom ut ur sitt rum med en gångstil som kunde liknas vid en blandning av Abe i Oddworld och en sengångare funderade jag likt alla andra mammor över
hur det skulle gå för honom när han blev stor! Mer än en gång hade Mio frågat mig vad jag trodde
skulle bli värdefullt med tiden och han hade som barn till och med börjat prenumerera på
”Antikrundan”. Jag var precis på väg att svara något väldigt olämpligt som hade varit betydligt mer värt än gamla frimärken, men bet mig i tungan i sista
sekund. Kanske fanns det gränser för vilka tips en mor kunde ge sitt barn?
Efter att ha läst en annons som ”en kompis” hade skickat
tänkte jag att det ändå kanske fanns en strimma utav hopp! ”Riktigt smutsiga
strumpor”, stod att läsa som rubrik! Att tonåringar var en god investering rent
ekonomiskt hade jag aldrig insett förrän nu! Mios rum var ju en fulländad
guldgruva! Bill Gates gå och lägg dig, tänkte jag medan jag funderade över hur
jag skulle lyckas konfiskera hans stumpor med ett leende i stället för en
utskällning utan att han skulle börja ana oråd!
-
Mamma du svarade aldrig, ropade Mio högt från
köket. Vad kan man tjäna mest pengar på?
Porr, droger och vapen, mumlade jag tyst för mig själv, medan
jag samlade smutsiga strumpor för glatta livet i hans rum.
-
Du önskade ju dig en kamera i julklapp framför
alla föräldrar i tamburen som man kunde stoppa upp i rumpan för att se hur
”termarna” såg ut på insidan när du var 6 år gammal som en ”inkörsport” i
dubbel bemärkelse inför din framtida karriär som obducent! Du berättade för
alla föräldrarna i hela klassen att man tjänade 70 papp i månaden när man skar
i lik för att se hur de hade dött, har du släppt den banan nu?
Jag fick inget svar tillbaka på den frågan heller, så min tolkning var att den
idén var passé! Synd att den inte dog ut lite tidigare. Typ innan han hade
hunnit berätta för alla föräldrarna i tamburen för drygt 9 år sedan! ”En annan
vän”, (läs min son) hade berättat att kändisar kunde sälja sina trosor för
flera tusenlappar per par! (Det förblir oklart vilken ”kompis” som hade
berättat detta för honom.)” Du kan bli rik morsan”, hade han sagt med en
ironisk ton! Jag hade försökt förklara att jag inte var Angelina Jolie, även
fast FB hade en kändisapp som tyckte att vi var lika som bär!
Jag gick ut i köket och konstaterade att en bomb hade smällt
av och undrade hur det var möjligt att spilla ut så mycket på så kort tid! Jag
gick fram till Mio och lade armen om honom och gjorde mig redo för att ge honom
ett riktigt vuxet mammatips!
-
Hör här min son så skall jag berätta för dig vad
du i alla fall inte skall arbeta med när du blir stor! Drogbranschen den är definitivt
ingenting för dig! Du förstår att dealers som delar upp droger är mer picky än
barn som delar en kanelbulle även om det är svårt för ett barn att förstå! Så här
kan man inte slafsa runt med kokain för det är inte så många som gärna vill ha
2 gram i stället för 5. Tvärtom kanske gör en och annan pundare glad, med den
högsta kranen kommer inte att möta dig med eufori! Nu hoppas jag att det finns
något i ugnen och inte bara på golvet, så skall jag roa mig med dina smutsiga
strumpor tills du har fixat klart! Tänker att vi kan snacka vidare om framtida
yrkesbanor sedan när vi fikar i stället kanske?
Jag stannade upp utanför tvättmaskinen och funderade över om
det ändå inte var en skam att tvätta den förmögenhet jag nu höll i mina händer.
Det vore kanske i och för sig en dålig yrkeskarriär i kombination med mitt
Förstelärarskap som skulle kunna väcka vissa tvivel hos både vårdnadshavare och
barn. Med en suck vinkade jag farväl till alla strumpförklädda tusenlappar som
for ner i tvättmaskinen nynnandes på låten ”She give me money, when I´m in
need”.
Kanske en dag skulle även jag komma på vad jag skulle bli när
jag blir stor…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar