En oljegnuggande duschstång i brons, en hårboll och en selfie!

Efter många om och men hade jag äntligen bytt bank och fått låna pengar till att leja bort renoveringen utav mitt badrum! Jag satt och stirrade på skärmen och läste beskrivningen utav den duschblandare jag nu ville införskaffa mig via nätet med viss skepsis. Den var visserligen otroligt snygg, men "oljegnuggande brons" lät faktiskt lite sådär! Eller var det just det man som singel behövde ha i sitt badrum? Det kanske till och med vore smidigare än att resa till Gambia?

Av någon märklig anledning var jag "lite mätt" på att renovera och tanken på att vara utan toalett i sisådär ett halvår, hade inte heller lockat så fasligt mycket! Visst var det fantastiskt att man hade haft möjligheten att lägga 6 år av sitt liv på att renovera en pappkartong till hus med mulltoa i Åsa, för att sedan få skilja sig och lämna över ett topprenoverat hus till en annan lycklig familj precis när allt var klart! Tänk vilken lyckans ost jag var som hade lärt mig att renovera och därmed nu hade förmånen att kunna få renovera ett hus till! :) Helt galet vilken tur man hade! Att jag dessutom hade varit så lyckligt lottad att jag fick lite cancer på det och kunde gå hemma hela dagarna var snudd på Nirvana! Nu fanns det helt enkelt inga gränser för hur och när jag kunde renovera och det var bara till att gå lös på trätältet mitt när som, då andan föll på!

Jag mindes då Christian skulle åka Vasaloppet och jag förvånat hade frågat honom om han någonsin hade åkt skidor i hela sitt liv. Han hade synat mig med en märklig blick och därefter svarat;
"Näe, Monica, det har jag inte! Men det är ju för fan 9 MIL, så det vore ju jävligt märkligt om jag inte hann lära mig det på vägen!"
Hans koncept hade fungerat alldeles utmärkt då han till allas förvåning, (inklusive sin egen) kom i mål efter sina 9 mil. Jag hade därför tänkt på just Christian då jag skulle kakla och en av mina vänner hade frågat just om jag visste hur man gjorde. Förvånat hade jag tittat på henne och svarat;
"Nej, jag har absolut ingen aning! Men jag har ju 5 meter köksbänk att träna på så jag borde ju lära mig på vägen! Hur svårt kan det vara? Blir det fult får jag väl ta bort det och göra om det?"

Jag hade tagit mig ännu en dusch hos grannen och barrat av ytterligare några strån som låg i en hårboll på golvbrunnen. (Det var lite mindre hår denna gång! Lite mer i storlek av en sådan boll katter brukade kräkas upp emellanåt!) Efter att ha insett att saltsprayens tid var passé hade jag nu gått all in på "Leave in-hårinpackningar" istället och faktiskt lyckats med att få håret att se lite glansigt ut! Min hårmängd var nu reducerad till hälften och jag var sjukt tacksam över att jag hade haft ett sådant tjockt hår att jag ännu såg helt okej ut! Självfallet lyckades också blåsa de flesta och jag hade fått upp en rätt schysst volym, samt ett mycket blondare hår nu när jag hade gallrat lite! (Kanske var det som med morötter att gallring just gagnade hårets tillväxt och att det nu skulle börja växa som aldrig förr!) Ni kan själva få skåda resultatet nu!
Let me just take a selfie first!!! ;)

Annars tänkte jag att det där med himlen kanske inte var så dumt ändå förstås om man gav det en chans! Där var det lite mer utav ett " färdigrenoverat all inclusive koncept" som gällde, vilket nog skulle spara mig både tid och pengar! Det fanns dock en risk att Sankte Per skulle titta på mig med ungefär samma blick som vakten på Magenta i Stockholm då jag närmade mig själva porten. Nej, det var troligtvis kört för mig att nästla mig in där uppe! Det var nog i så fall lättare att ta min "oljegnuggande brons-duschstång", samt min outfit från Skottfintfesten och tassa ner en trappa istället!

Med lite tur och lite mer halsande utav alla hälsopreparat så hade jag kanske barrat klart ändå, annars fanns ju alltid vin och tapas! ;)