- Mamma varför "rottar" nonno?
- Jo, mitt kära barn det skall jag avslöja för dig, svarade jag. Nonno är ouppfostrad och har inte lärt sig än att man inte rapar vid matbordet!
Efter en stunds tystnad utbrast Mio;
- Det är mycket nonno inte har lärt sig än! Han har ju inte slutat kissa i blöja heller!
Jag tittade på Ennio som dansade runt i köket iförd endast sina nätkalsonger samt en charmant blöja och ett par smickrande bruna tofflor!
- Bajsar han i sina blöjor också? Frågade Mio och log lite lurigt.
- Nej, inte än, inflikade Lila snabbt! Men om du ger det ett par år Mio så är vi nog snart där! Nonno är gammal vet du!
Ennio dansade vidare med långfingret utsträckt mot min moster och ett stort leende på läpparna, mimandes "va fan culo". (Det kanske, eventuellt inte heller är så poetisk italienska. Det skulle kunna betyda något i stil med, ja, typ "ta dig i r....).
Jag suckade lite för mig själv och insåg att jag skulle behöva oanade mängder vin för att överleva dessa 2 veckor. Även Marilyn Manson framstod nämligen som en medelsvensson i jämförelse med min släkt! Det var ju inte så märkligt att man hade blivit lite lätt skadad! Jag drog mig till minnes fjolåret då vi hade varit här och konstaterade att det där med "kisseriet" var något som ständigt återkom i min släkt! Min kusin Simone hade då fått ryggskott och hans arbetsgivare hade skickat ut en läkarkontrollant helt enligt sedvanlig, italiensk rutin. Kontrollanten åkte hem till dem som var sjukskrivna, för att se att de verkligen led utav den åkomma som de hade anmält till sin arbetsgivare. Mannen hann inte mer än att stiga innanför dörren förrän Mio hoppade upp i mitt knä, spritt språngande naken och pissade mig rätt i knät så att det rann nedför mina byxor och lade sig tillrätta i form utav en charmig liten pöl på golvet! Läkaren tittade chockerat på mig, hälsade med ett "god afton" och frågade mig vidare "varför barnet var naket?". Jag hade tyst slutit ögonen och bitit mig i tungan för att inte svara honom något i stil med;
- Skit du i det ditt pucko! Frågan är mer varför i helvete han pissar på mig???
Jag valde att svara honom med just de orden, fast på svenska istället för italienska, varpå min kusin snällt "översatte" det hela till ett;
"God afton! Ursäkta mig, min son har precis badat och det skedde just en liten olycka här som jag skall ombesörja."
Nej, det där med nyttjandet utav blöjor hade allt blivit lite skevt i min släkt...
Tillbaka till köket kunde man riktigt se hur Mios hjärna gick på högvarv vid köksbordet där han satt och jag väntade spänt på den fråga som nu började ta form.
- Varför gör nonno pippi i sin pannolone? Undrade han plötsligt.
- Nonno har ju haft cancer, förklarade jag. Det är därför han kissar ner sig.
- Ska du också börja med pannoloni nu då, för du har ju också haft det? Frågade Mio och skrattade högt utav förtjusning.
Tja, jag och Pernilla hade ju i och för sig lekt med tanken att äta blöjor då vi hade velat gå ner i vikt! Det var dock fortfarande lite av ett olöst problem hur vi skulle lyckas svälja ner dem! Min magkatarr blommade dessutom likt aldrig förr, så en av nonnos blöjor skulle nog göra susen vad gällde att absorbera magsyran!
- Nah, det är väl inget jag direkt har planerat så, svarade jag. Det hade väl i och för sig inte nonno och hans kirurg heller, men jag och nonno tänkte dela lite på krämporna. Jag behöver inte alla åkommor som finns och just blöjor kan jag vara utan!
- Men mamma du har ju sånna där assorbenti som man stoppar i rumpan istället!
- Du mitt hjärta, svarade jag lite uppgivet. Nu tar vi detta för sista gången! För det första så stoppar jag fortfarande inte tamponger i rumpan! För det andra brukar man inte kalla mens för en "åkomma", även om jag tror att 99% av jordens kvinnor skulle vara beredda att hålla med dig!
- När ska nonno sluta med blöjor då? Frågade Mio.
- Efter operationen som han skall göra snart, förhoppningsvis, svarade jag lugnt.
Konstigt nog verkade han nöja sig med svaren, vilket förvånade mig. Mio hoppade ner ifrån sin stol dukade av och gick fram till mig och log. Han formade händerna likt en tratt runt mitt öra, lutade sig emot mig och viskade mycket tyst:
- Mamma, jag vet vart du stoppar dina assorbenti! I snippan!
Han skrattade så han kved sig och tjöt och rusade därefter ut ur köket! Jag kände mig som en stolt samt pedagogisk moder och kunde bara lugnt konstatera att Mio hade en ljuv framtid att skåda! Han verkade ju redan ha fattat det mesta av det som var viktigt att greppa i livet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar