Vi samlades hos Anna för en traditionell förfest och allt flöt på i lugnan ro utan några skandaler. Anna hade övat in en oslagbar pose inför soff-fotografiet och kände sig trygg i det! Eftersom det var ruggigt dyrt i baren, (inte), så skulle detta säkert bli en lugn kväll tänkte jag! Inträde för 150 kr och sedan drinkbiljetter för 120 kr som gav 4 öl eller glas med vin, alternativt 2 drinkar.
Det hela började i alla fall mycket bra med att vi fick posa i soffan och Annas plan gick i lås! (Som ni ser är alla 20-åringarna till min besvikelse helt utom räckhåll.)
Efter att ha minglat runt ett tag uppenbarade sig Mr.gratis-Bh iklädd en trendig vintage jacka och helt vanliga kläder. Dessvärre kändes det inte lika trendigt att jackan även luktade vintage så att säga, så det gick fetbort! (Själv luktade jag nog hallon med mitt trendiga baywatch-hår och "spray and go-koncept". Det tvättades vart tredje-fjärde dag och däremellan pimpades det med saltspray! Huvudsaken är ju att det ser snyggt ut tänker jag!)
Efter att ha gjort slut på 500 kr i baren var jag snygg som aldrig förr och försökte flirta lite med en utav killarna som jobbade på festen. På vägen dit hade jag dessutom träffat 2 partypinglor med lite zinkpasta som hade pimpat mig i ansiktet och gjort mig helt oemotståndligt het! Alla ville helt enkelt ha mig! Mitt i vår konversation hade denna nästintill nyktra kille varit tvungen att fixa en sak, med löftet att "komma tillbaka om en stund". (Jag vet än idag inte om han talade i hantverkartermer och snart är på gång, eller om han bara hade ett lokalsinne som liknade mitt! Det är ju rätt stora lokaler menar jag!) Men, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, så jag tror att han kommer alldeles strax faktiskt!
Kvällen flöt på utan skandaler och jag hade helt galet kul! Vi åkte hem till Anna på lite nattamat och lade oss sedan för att sova likt 2 rekorderliga flickor! Dagen efter vaknade jag av att det plingade i min telefon och jag öppnade meddelandet som var ifrån Robert. Det var en rätt bedrövad smiley med en pistol riktad emot huvudet och ett smickrande fotografi på mig och Anna med diverse kvarlevor av zinkpasta i nyllet blandat med en het, blank svett-look. För att maxa det hela kom kronan på verket i form av 2 Hollywood-lika, blanka frisyrer med spår efter mössorna. Jag tittade på Anna och sedan på telefonen och undrade hur detta hade gått till?
- Eeeh, Anna... Det kommer låta jättekonstigt detta, men jag har liksom ett foto här som inte riktigt blev lika fint som soffkortet.
Det plingade till i min lur igen och telefonen aviserade om ett nytt foto, varpå jag började att svettas en aning. I skärmen uppenbarade sig ett close-up foto på mig där min näsa såg ut att vara en sisådär 35 cm lång följt av texten;
"Vilken god idé att posa framför kamerorna runt 3-snåret då ni var lite extra snygga! Alla goda tankar måste ha kommit till er, eller hur tänkte ni?"
Tänkte? Det var ju snällt, men jag undrade vad som hade fått honom att tro att vi hade tänkt? Det kändes inte riktigt så just nu...
Anna tittade på mig och på skärmen och gapade mest likt en guldfisk.
- Eeeeh, nämen, så att... mmm, det gick ju fint det här Monica tänker jag! Verkligen mycket finare än det förra berömda soffkortet! Jag undrade lite också varför du hoppade över staketet och hjälpte till att servera drinkar i baren åt folk? Jag frågade han den där snygga killen som du flirtade med, som också jobbade i baren eftersom du inte hörde mig, exakt vad du gjorde där? Han såg lite förvirrad ut och delgav mig att han faktiskt också undrade lite samma sak!
- Det kallas selektiv perception Anna! Jag kan inte svara på den frågan eftersom våra hjärnor är så fiffiga att de väljer vad vi skall minnas! Det andra är små, oväsentliga detaljer som vi inte behöver komma ihåg och då sållar hjärnan liksom bort det! Det tar bara upp onödig plats! Sen är det så att det man inte minns har aldrig hänt så att detta är ett klassiskt fotomontage helt enkelt! Datorer gör underverk nu för tiden vet du!
- Jag tycker nog ändå att det ser ut att vara vi Monica. Det är lite för likt alltså!
- Jag sade underverk Anna! UNDERVERK! Inget konstigt med det! Nu ser vi detta positivt och hoppas på ett lite mer täckande tema till våren, så med lite tur kommer ingen att känna igen oss! Blir nog ett nytt profilkort på det till Facebook tänker jag Anna!
- Känns jättebra detta Monica! Verkligen!
- Japp, nu skall jag halsa oanade mängder kaffe! Detta blir en finfin dag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar