Monis värper

Jag satt i bilen med Thomas på väg in till Carlanderska och insåg hur lyckligt lottad jag var som hade gått och fått cancer! Jag behövde inte ens köra bil längre, utan blev skjutsad både hit och dit av mina underbara vänner! Värsta Hollywood-livet levde man och dessutom fick jag bli sövd med jämna mellanrum! Inte undra på att Michael Jackson hade försett sig med en alldeles egen anestesiläkare den lilla gottegrisen! Det hade jag också gjort om jag hade haft råd! Fram tills igår hade jag gått runt i tron om att jag dessutom var ung, men ack vad jag bedrog mig! Daniel hade ringt och berättat om ung cancer och tipsat mig om att jag kunde gå med där. Sagt och gjort gick jag in på hemsidan för att finna att man då skulle vara mellan 16 och 30 år. Strålande tänkte jag! Man hade inte bara gått och fått cancer, utan tydligen hade jag blivit gammal på kuppen! Hur hade detta gått till? Jag fattade ingenting! Slutligen hade jag mejlat för att se om man kunde länka till dem och sälja armband och fick då veta att det fanns en mer absolutgräns vid 35, så ett år kunde jag få dispens att vara med! Sedan var man tydligen lassgammal och därmed helkörd! Skulle inte cancern ta död på en, så kunde man förlita sig på den ålderdom man nu såg in i vitögat! Attans också, vilket öde...

Jag tassade in på kliniken med min gravidmage och tänkte att det skulle bli mer än skönt att få värpa idag, så att man kunde knäppa sina byxor igen och bära tillbaka mina gamla mammakläder till friggeboden. En välbekant sköterska mötte mig och förde mig vidare bort emot en spiraltrappa. Man fick ta av sig skorna och gå upp för trappan till ett större kök med små angränsande rum. Väl där fick jag mitt egna krypin och fick byta om till den välbekanta, luxuösa dräkten! För att toppa det hela fanns denna gång ett par sexiga knästrumpor i beige kulör, som kände så 2014 alltså! Ett par schyssta stövlar till dem så hade jag varit het! Det kändes mer som om jag var på ett spa än ett sjukhus faktiskt och när jag tittade upp emot det höga taket och det orangefärgade draperiet fick jag nästan lite discokänsla! I sängen fanns det till och med en värmedyna och väggarna var prydda med några tavlor. Undra om man kunde få stanna över natten?

Till min fasa blev jag blåst på min bedövningssalva och jag ville gråta en skvätt när barnmorskan kom och skulle sätta droppet. Något gick snett, jag fick blod på halva armen och nu hoppades jag att det skulle gå att spola droppet, så att jag slapp få sätta en ny nål! Turen var på min sida och det befintliga droppet visade sig vara funktionellt. En sådan tuffing man var! Kanske skulle anmäla mig till nästa års "Fear factor"! Jag var klart som klippt och skuren för jobbet!

Jag fick gå vidare till en liten operationssal och möttes där utav en hel kommitté utav personal. Narkosläkaren satte sprutan i droppet och jag visste att nu var sjunde himlen nära! Mitt lyckorus infann sig och jag somnade in bortom tid och rum :)

När jag vaknade upp möttes jag av en själaglad sköterska som förmedlade att jag var rena guldhönan! 44 mogna äggblåsor och 34 ägg hade man kunnat plocka ut.
- Du är väldigt fertil, hade hon därefter upplyst mig om!
Inte så konstigt att det hade susat i säven så att säga! Hade väl räckt med att någon av mina friare på utsidan hade gjort helikoptern utanför mitt hus för att få mig gravid! Har hört att 34-lingar är det senaste nu! Kanske inte så värst märkligt att jag hade varit svullen heller för den delen! Jag blev även upplyst om att min kropp nu skulle vilja ersätta tomrummet med vätska och att jag skulle förbli svullen ett bra tag till! Gud vad skönt, tänkte jag! Jag blev nästan orolig ett tag där att jag skulle känna mig fräsch och se normal ut igen och det är ju aldrig roligt när det händer! Vilken tur att jag slapp uppleva det! Jag beställde in 2 koppar kaffe och en fralla och njöt i fulla drag där jag låg på min värmedyna! Nu var detta kapitlet avklarat och jag hade ägg nog för att fylla en hel förskola med ungar! En uppenbarelse kom till mig och jag såg en flaska tantigt, tungt rioja vin med en stor lysande guldgloria framför mig! Likt en magisk källa i en öken, lyste den upp min tillvaro. Ikväll skulle värpningen firas... :)