måndag 20 januari 2014

Monkan ruvar ägg!

Det var väldigt skönt att ha bestämt sig, men jag kände att jag ville ha svar på allt som tänkas kunde först, så att jag verkligen visste vad jag gav mig in på. Jag ställde därför 1000 frågor och insåg snabbt att Birgitta var en helt galet påläst kvinna, hon kunde ALLT! Hon kunde alla gränsvärden i alla länder och jag var helt fascinerad av hennes breda expertis.
- Det är bra att ha någon med sig vid sådana här möten, sade hon. Hade du ingen som kunde följa med dig?
- Jo, ett helt harem av vänner har erbjudit sig, så det var helt och fullt ett strategiskt val ifrån min sida! Jag tänkte att det räckte med två mot en i övertalningsaspekt vad gäller cytostatika och valde därför att åka hit själv! Ändå sitter jag här övertalad, så det var verkligen bra jobbat av er, med tanke på mina åsne-egenskaper! Är det 40% risk att jag blir steril även efter denna kombination utav cellgifter?
- Ja, så är det, sade hon sakta.
Nog för att mitt ensamma Jesusbarn kunde upplevas som en hel förskola, men jag ville ändå ha möjligheten att kunna välja själv om jag ville skaffa fler barn i framtiden. Jag tänkte på mitt samtal med Tereze igår och kunde inte låta bli att le för mig själv. Vi befann oss nu i totalt helt olika stadier i livet jämfört med 2006, då vi hade gjort vårt livs mest lugna resa till Beijing.


- Monica, jag skall sterilisera mig! Jag gillar inte att vara fet och gravid och jag vill då verkligen inte ha fler barn! Jag mår ju som bäst då jag uppnår den där härliga "heroin chick looken", då man ser nyckelbenen sticka ut! Då känner jag mig snygg! Lite svårt att uppnå just den när man är gravid!
- Jo, jag vet det Tereze och de flesta tycker ju verkligen att det är attraktivt när benpiporna sticker ut! Jättefint, verkligen!
- Jag berättade för PO att jag var färdig med barnafödandet och även om han och barnen skulle dö i en olycka, skulle jag ändå inte vilja ersätta dem med en ny familj! Min granne som är veterinär hade berättat att det dock var ett mindre ingrepp på män, så jag tyckte att det vore bättre om han gjorde det istället!
- Veterinär... du är ju bara för underbar. Du tror inte att det kan vara en viss skillnad på djur och människor? Annars är det ju bättre att du ber henne göra ingreppet hemma! Då slipper du även samtalet med psykologen! Även om jag tror att han tycker att du gör samhället en tjänst genom att sterilisera dig, så kanske du får flytta in permanent på en sån där anläggning med lite tajtare kläder än vad du brukar ha! Även om de visserligen framhäver din "heroin chick look" är de lite svåra att röra sig i! Men vad sa PO då?
- Han sade att om jag och barnen skulle dö, skulle han DEFINITIVT vilja ersätta oss med en ny familj och han ville därför inte alls gå och sterilisera sig. Ja, ja, du tänker så, svarade jag. Jag ser ändå detta som väldigt positivt Monica! Vi har en rak och ärlig dialog, det är bra! Jag får därför slå slag i saken och sterilisera mig själv. Lite trist om man får ärr bara, det viktigaste är ju ändå att man är snygg!
Jag kunde verkligen se dem framför mig då de hade sin diskussion och de utgjorde verkligen ett helt underbart par, som gav en hopp om att det faktiskt fanns lyckligt gifta människor på jorden! Hur som ville jag kunna få fler barn och visste vad som nu stod på glänt.

- Då vill jag frysa ägg, sade jag. Hur stora chanser har man att det tar sig sen?
- Upp till 50%, svarade hon, men det är ju större odds än att bli gravid på naturlig väg. En vanlig kvinna som försöker bli gravid under sin ägglossning har en chans på runt 20%-25% varje gång.
Då var det äntligen dags för 10.000 kronors frågan!
- Får jag bli sövd?
- Ja, det löser vi!
- Hurraaaaa :) Det fanns ju bara förmåner med att få cancer! Kände att jag var inne i ett gott flow nu och de goda nyheterna formligen regnade in. Med lite tur skulle jag säkert åka på x antal gynekologundersökningar och bara det var ju liksom grädde på moset! Jag lyckades visualisera ett vaginalt ultraljud och det piggar ju alltid upp, även om den där staven surrar lite dåligt! Turgubbe som jag var, skulle säkert spiralen ryka vid äggplocket och jag skulle få den charmanta upplevelsen att gå till gynekologen igen! Nu var det fest helt enkelt!


Slutligen kom min sista fråga:
- Kan jag jobba då som vanligt under tiden?
- Nej, det skulle jag verkligen inte rekommendera! Drygt 1% gör det och det är människor som inte överlever utan sitt jobb, om du förstår vad jag menar. Detta är ett heltids jobb Monica! Jag sjukskriver dig från och med nu i 9 månader framöver, men visst kan du bryta det något tidigare, om du skulle orka och vilja.
9 MÅNADERS SEMESTER FFS :) wooop, wooooop vilken lycka att få cancer!
Det kändes dock som om någon försökte blåsa mig en aning, för det var en smula kontradiktivt, att först säga att jag skulle "kunna leva som vanligt" och sedan sjukskriva mig i 9 månader! Jag kunde inte riktigt sätta fingret på det, men något var helt klart lurt...


1 kommentar:

  1. Min kompis som har leukemi är något av en arbetsnarkoman, och han har gått tillbaka till jobbet ganska så ordentligt - det var för ett år sen han fick diagnosen. Och i och med det får han bakslag titt som tätt. För att inte förglömma behandlingen. Oavsett vilken av cellgifterna man får så mår man knappast persikoträd under tiden. Så det krävs nog att man är hemma från jobbet och kroppen får sin tid att läka. Sen finns det bra dagar såklart. Det har jag själv sett hos kompisen, vilket gav mig 1½ kilo kantareller ;)

    Kram på dig Monkan :)

    SvaraRadera