tisdag 14 januari 2014

Woooop, wooooop, that klimakterie-style!

Jag hade läst så många bloggar om cancer, vårdprogram, forskningssidor m.m. att jag såg ut som en kolja i ansiktet och ögonen höll formligen på att ramla ur sina hålor. Det skulle dröja 2 veckor tills patologerna var klara och min tumörs alla egenskaper skulle vara kartlagda. Jag ringde upp Anna för att beklaga mig lite.
- Usch Anna, jag vet inte vad jag skall hoppas på längre, men jag hoppas verkligen på att tumören inte är hormonkänslig, så att jag slipper de där klimakterie-medicinerna! Det lockar inte så fasligt med alla de fantastiska biverkningar som övergångsåldern medför! Visserligen skulle jag kunna spara några kronor på uppvärmningen om jag fick de där eftertraktade, goa svettbyarna, men tanken känns ändå inte helt lockande faktiskt!
- Då hoppas jag verkligen inte att det blir något med den medicinen du, även om jag inte tror att det är möjligt att sänka värmen ytterligare i ditt hus! Nästa steg blir nog mer att du bygger dig en igloo istället Monica tänker jag! Men vännen, tillbaka till ämnet så förstår jag dig verkligen! Jag hörde dessutom att man tappar sexlusten av de där medicinerna och det är väl kanske inte så roligt det heller...
- Inte så roligt sa du? Hallå! Jag vet inte om du har missat något hjärtat, men jag är singel! Mig veterligen känns det betydligt tråkigare att sitta här helt själv och vara helt galet sugen, så det där med att tappa sexlusten känns lite mer som en bonus i nuläget om du undrar! Nu när du nämner det kanske det vore värt att äta dem bara för den sakens skull faktiskt! Jag hade en viss förhoppning om den där killen som jag träffade ute sist, men det ser inte så ljust ut. Vi träffades ett par gånger och messade en del, men nu har jag inte hört något på ett tag... Jag tänkte att han i egenskap av sjuksköterska på psykiatri-akuten vore som klippt och skuren för mig, men alla vill ju inte heller kombinera jobb och privatliv! Sist han messade stod det att han var sjuk och att han skulle höra av sig när han mådde bättre och det kan ju i och för sig vara en sanning! Jag menar, det är ju inte helt otänkbart att han själv blev inlagd eller fick gå i samtalsterapi efter att han hade varit här i trätältet på middag och han kanske inte har hämtat sig ifrån chocken än helt enkelt!
- Vad händer om tumören inte är hormonkänslig då? frågade Anna.
- Då blir det "bara" strålning och fortsatt tjat om att jag skall förgifta mig. Det känns illa nog med strålning i 5 veckor och att sedan inte kunna få vistas i solen under 1-2 år faktiskt. Pärlö har inte alls kunnat förstå min vånda för håravfall och annat iom att han själv sedan länge är flintskallig och ser det som naturligt, men när jag berättade om solningen fick han ångest åt mig. Herregud, då hade det varit repet som gällde för mig, utbrast han förfärat och sade att blotta tanken på att inte få sola förde honom till Lantmännen för att inhandla ett kraftigt rep att hänga sig med i dörrposten omgående!


- Nej, Anna, det blir för deppigt detta, nu får vi fokusera på något positivt! Min nyopererade mini-melon ser stor, fin och svullen ut, så jag måste säga att Kalle har gjort ett strålande jobb med min tuta! Nästan snyggare en den o-opererade faktiskt, så det är ju snudd på att man önskar att man fick cancer i den också! Följer ju så mycket andra positiva upplevelser med i det hela också, så som narkos och att bli tagen på persikorna, så det kanske är värt att leka lite med tanken ändå! Hur mår du själv förresten? Har det hänt något kul?
Anna skrattade och svarade lugnt;
- Nej, inget nytt sedan de tidigare 4 samtalen vi hade i förmiddags faktiskt.
- Jag tycker att du skall ta upp kontakten med det där kapet du var hemma hos på dejt en gång i tiden Anna! Han som ville bjuda på makrillfile´i tomatsås i sovrummet, eftersom hans tv i vardagsrummet var trasig. Eller hur, jättetrasig tänker jag! Han måste ha varit en intellektuell uppenbarelse sänd från ovan! Annars kanske jag kan få hans nummer? Nej, vet du vad, jag kör ett beprövat knep och trycker in min dunkudde i mikron igen så att jag kan ligga lite sked! Om jag ritar ett ansikte på honom kanske han känns lite mer levande? Skulle nog vara att föredra att ställa in mikron i sovrummet också, så inte kudden kallnar på vägen nu när det är så hett inomhus! Så fick det bli, over and out! Nu jäklar skulle här liggas sked :)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar